Vet inte vad jag gjorde för lunch idag egentligen. Lär inte göra om den. Häx-blandning. Blev en deal med djävulen efter en orolig natt.

Stekte vitlök, hade i morötter, kokade i koreansk chili pasta och torkade chili flakes och tror ni det blev starkt? Alltså hjälp! Först steg ångan och jag visste inte vad som hände. Ansiktet stack och jag kunde inte andas. Det kändes nästan som iskall luft haha! Hackar hellre 100 lökar utan att gråta än att stå med huvudet över den där grytan igen. Behövde gå några meter bort innan den-så-kallade-maten lugnade ner sig under fläkten. Herre jösses. Sedan luktade det gott istället.
Men det blev inte så gott. Jag vet inte om jag åt det för snabbt innan det svalnat... eller om det bara var för starkt helt enkelt... Munnen brann och det rann i ögon, näsa (och öron kändes det som). Haha! Fast det var inte så starkt som jag trodde ändå. Trodde inte att jag skulle kunna äta överhuvudtaget men jag fick i mig en portion.

Och sedan en oerhört fascinerande illustration av mig. Så vackört! Jag kan relatera i konstens känsla och uttryck på en personlig nivå.

Okej hejdå!

Så vaknade jag igen några timmar senare, till det här... Hjärtat blir genast varmare. Han kanske kände att jag var arg på honom haha. Bebis. Får se hur länge det varar! :PppPpp

Vaknade till nyss. Drömde att jag vikarierade i en asiatisk restaurang...
Klockan är fyra på morgonen (j*vla piss skrikande katt helvete ska f*n avliva dig snart) och jag postar pannkakan jag gjorde igår. Blev Nutella iallafall och bananer inuti. Det otrevliga är att det var gott. Försökte härma minnet av thailändska bananpannkakor.

Googlade på 'varför katten skriker klockan 4 på nätterna oavbrutet'. Finns flera som lider av samma problem. Finns ingen lösning. Rutiner sånnafall men det har vi tyvärr inte i vår familj så Chai får panik. Läste vad de andra skrivit och blev irtiterad och skrattig. De andra katterna gör såhär för att de antingen vill ut, en annan familj hade precis flyttat så katten blev orolig, en annan blev skrikig så fort de började släcka lamporna och la sig (det är typ Chai.."), en annan ställde sig nedanför sängen och gnällde och om ingen reagerade skrek den (Chai), han vill inte gosa heller för han trampar bara runt i sängen om man plockar upp honom (Chai även om han spinner). Och en annan var gravid i 5 månaden då hennes katt började bita henne överallt, och det var bara henne han anföl i familjen... osv. 

Asså katter är douchebags. 

Men värst av allt är att man inte få sova en enda natt. Det sliter och det är så sjukt jobbigt när man måste upp ur sängen och kasta ut honom, sedan hinna somna om innan klockan ringer... Det irriterande är att så fort alla är vakna så blir han tyst och går och lägger sig. Sedan sover han hela dagen. Om inte pappa jobbat natt och sover på dagen såklart för då ska Chai skrika utanför hans dörr hela dagen också.

Chai alltså... Jätte fin och vacker, renras med stamtavla. Ung hane på 4 år och kastrerad.

Personlighet: Aggressiv, slåss med alla andra katter, anfaller en själv helt plötsligt (satt i solstolen häromdagen tex när han hoppade upp och satte sig intill mig, tänkte 'aw' men då tog han tag i mig och bet och rev tills jag blödde och jag fräste och sparkade ner honom, han ville sitta där... Har dortfarande små sårskorpor), han hatar att gosa för det mesta, skriker varenda natt vid 4-5 tiden, skriker även på dagarna, kräsen, river sönder möbler, gnäller och är jobbig. Ibland är han söt och gosig, följer en som en hund om man går ut med honom tex. Men asså... Vad ska man göra? Ska man avliva en sån?? Sorgligt ju.